Vår läsvanor

Enligt senaste statistiken så läser vi mindre böcker. Men frågan som man ställer sig är ifall folk verkligen läser mindre. Troligtvis läser de flesta mer i dag än för tio år sedan, eftersom vi läser så mycket från nätet. Ett stort problem med dagens bokutgivning tror jag är den bristande kvalitén, att det ges ut mycket som inte är särskilt mycket bättre än det som skrivs på nätet. Bokbranschen har tappat fotfästet, verkar tro att det här med att sälja böcker är som att kränga dammsugare och då händer det så klart böcker blir en del av mediapornografin där allt handlar om att synas och väldigt lite om vad som egentligen sägs.


Men vilka är det som växer i allt detta? Inte de stora utslätade bokhandelskedjorna som kränger Camilla Läckberg från pall, utan de små boklådorna. De små nischade förlagen, som vågar vara något annat, som vågar ge ut litteratur som står för ett eget utryck. De stora förlagen håller på att schabbla bort sina kort och de är vi väl egentligen glada för. Hur länge har man inte klagat på att Bonniers har för stor andel av bokmarknaden? Nu håller det på att ändras, varför klaga på det?

Är det viktigt att boken överlever? Jag tycker att man bör ställa sig frågan varför och inte bara säga ja det är viktigt. För mig är det viktigt med litteratur av många olika orsaker, men jag vill också säga att jag inte alls är orolig för någon bokdöd. Nätet kommer att göra folk alltmer intresserade av läsning. Sedan kommer de stora paddorna i svensk bokdistribution att tappa allt mer mark eftersom de uppenbarligen inte fattar vad det handlar om. Likt en Fågel Fenix kommer sedan boken att blomstra i de små bokförlagen.


Men det är självklart viktigt att vi ger de små bokförlagen utrymme och möjlighet att synas. Då handlar det om exponering i media och handel. Att flest köper det som syns mest är en självklar logik. Men eftersom dagens bokhandlarkedjor tror att de kränger dammsugare och inte tar något kulturellt ansvar, så får de självklart dåligt självförtroende, eftersom de försöker vara något annat än vad de är och därför vågar de inte lyfta fram sådant som inte är känt. De är liksom rädd för att snobba sig. Eller snarare så tror de inte att kvalité kan ge dem några pengar, men det hör liksom ihop med idén om att vara rädda för att snobba sig, att sticka ut och stå för något som är speciellt. Fast man är inte rädda för att visa att man är ute efter att tjäna pengar. Billigt. Tror inte att det finns en enda bilhandlare som skulle vara rädd för att köra runt i en Bentley.