Maria Montessori och Rudolf Steiner har var och en för sig utvecklat pedagogik som står till grund för Montessoriskolor och Waldorfskolor. Jag undrar vad är det för bra med att ha en så uråldrig pedagogik som grund för dagens skolor? Att Maria Montessori hade stor framgång med att väcka lärlusten hos barn som ägnat större delen av sitt liv på mentalsjukhus betyder väl inte automatiskt hennes metod passar på dagens överstimulerade medelklassbarn?
Nej för att jag skall kunna lita på en pedagogik så tycker jag att implementering av samtida forskningsresultat skall vara själva grunden i hela kunskapssynen. I annat fall blir det mer frågan om någon slags tro. Som att dessa pedagoger från längesedan var ett slags profeter. För även om det är så att man forskar i montessoripedagogik och waldorfpedgogik så kan man aldrig komma fram till att Rudolf eller Maria hade fel, då måste man väl lämna läran? Men att inse fel, att omvärdera sig själv och sin samtid,sina ledstjärnor är väl en av förutsättningarna och drivkrafterna bakom framsteg? Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar