Är rädd för rädslan, att folk inte törs stå för vad de tycker. Törs vara. Vad händer om vi tystnar? Varför är vi så rädda att ge oss till uttryck? Det finns förfärligt förtryck av kvinnor Det är ett förtryck som finns på alla nivåer, strukturellt och i hemmen.Men det finns också förtryck i vardagen som kvinnor bara går med på, så där, utan att försöka förändra. Jag kan inte tycka synd om dessa kvinnor. Jag kan bara tycka att de är förrädare i jämställdhetskampen. Jag är så satans trött på dessa kvinnor som bara går omkring och klagar på det ena eller andra som att de hade betalt för det, utan att egentligen göra något för att få till förändringar.
Ja vill inte skriva mer om det för då blir jag bara arg. Nu skall jag inte fördjupa mig mer men för att få till förändringar gäller det att göra saker på riktigt, inte halvhjärtat på låtsas för att sedan påstå att man sagt ifrån då ingen i själva verket uppfattat vad man varit ute efter. Vi som har det hyfsat bra måste bana vägen för de som har det sämre, så är det bara, för ingen annan kommer att göra det.
. Men här kommer ett citat riktat till alla fega krakar där ute:
" Det finns saker som man måste göra, trots att det är farligt.
- Varför då?
- För annars är man ingen människa... utan bara en liten lort"
Jonatan och Skorpan samtalar. Ur Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgren, 1973
Jag firar INTE den Internationella kvinnodagen. Vill du veta varför läser du min blogg.
SvaraRaderahttp://www.livetrullarvidare.blogg.se